Myyys
Titta precis mot soffan och såg där mina bebisar ligga hos moster och mysa! Så fina de är!
Bilder från semestern!
På väg mot Bispgården! Vi var tvugna att stanna och äta lite medhavd matsäck och mata lillen.
Hugo slumrar i vagnen, Malin fixar lite sittplatser och Alex gör gud vet vad!
Hugos grymma gudfar Uffe och en söt Malin i mitten ;-)
Tack för en jättemysig minisemester! (Håll ögonen öppna efter vårt hus ;-))
Home sweet home
Nu är vi hemma igen från de djupa skogarna i norr hehe... Haft en jätteskön vecka! Återkommer snart med bilder ...
Skogen here we come!!
Japp om några få timmar bär det av till Jämtland! Ska bli skönt med lite semester, hoppas bara Hugo beter sig lite bättre hos gudfar än vad han gjort hemma de två senaste dagarna. Han har varit så himla gnällig på kvällstid, det börjar vid sextiden och sen ska han snutta fan nästan konstant fram till ettiden! Sen sover han så snällt fram till fyra (!) när det är dags igen hehe! Jaja småbarnsliv ;-) bara vänja sig!
Igår fanns ju iallafall moster tillhands så man fick vila sig lite ...
Bebisinvasion!
Hugo och jag gör rabarberpaj för vi ska få besök av mammor med bebisar!
(ja eller Hugo ligger i soffan och sover så sött, mamma får slita ;-))
Onsdag = Sopranos
Idag har de 4 första avsnitten på andra säsongen äntligen kommit, så nu blir det jordgubbar framför Tony och grabbarna ;)
Hugos namnpapper är påskrivna och redo att skickas in till skatteverket:
Hugo Nils Alexander Nygren
(vi byter efternamn båda två till pappas när han får arslet ur vagnen och bröllopet blir av ;))
Date my ex!
Ännu ett meningslöst program som fångat min uppmärksamhet! Brukar slötitta på det medans jag ammar, fast idag så fångade det min uppmärksamhet och jag väntar med spänning på nästa avsnitt där Slade har bestämt sig för att ta sina känslor för Jo på allvar och dejta henne igen! Hehe ;-)
Var på BVC idag och vår rumpnisse väger nu 3265! Han har alltså gått upp 255g på en vecka, vilket är mycket bra!
Pappa bakis!
Pappa sover fortfarande! Hugo har det bäst idag, han växlar mellan amma hos mamma och mysa hos moster, morfar och mormor.
Nu ska vi snart rycka upp pappa och åka hem till farfar på middag, inte jättesugen, och Hugo börjar få magont tror jag. Min stackars lille kille.
Borta bra ...
Nu är vi hos mormor och hälsar på! Pappa ska ut med moster så då passar vi på att få sällskap av mormor och morbröderna.
Kenzo är livrädd för Hugo! Ja akta dig så han inte äter upp dig gubben hehe ...
Kenzo är livrädd för Hugo! Ja akta dig så han inte äter upp dig gubben hehe ...
Myspys
Pappa och Hugo ligger i sängen och myser, det låter så mysigt när man hör de därinne. Pappa som snarkar som ett sågverk och lille Hugo som snusar :-) Måste tillägga att det är enda gången pappas snarkningar låter mysigt hehe!
Hicka
Blir galen på Hugos hicka, han får hicka hela tiden! Nu ligger han i sin säng och hickar stackarn, brukar försvinna när han ammar så vi får göra ett försök.
Idag kommer mormor hit och hälsar på oss, vi kan ju bara ta emot besök nu eftersom pappa vart tvungen att börja jobba en månad tidigare och vi inte hann skaffa en till bil innan. Så lite surt är det, men man får ju hoppas på att det finns vänner som kan komma hit och förgylla våra vardagar ;) annars får vi sitta här och ruttna i vår ensamhet!
Vi klarar oss ändå ...
utan pappa! Det var lite tråkigt när han gick imorse men vi lever fortfarande ;) Och så har vi ju haft finbesök, gudfar Uffe har varit här och myst med Hugo.
Nej nu ska vi ut och promenera vovven!
Nej nu ska vi ut och promenera vovven!
Lycka =)
Hugo har nu tagit bröstet utan esskan =) Pappa är så stolt över dig min prins och mamma också!
BVC
Idag har vi varit iväg till BVC och vägt och mätt vår lilla prins. Han har gått upp till 3010, vilket bara är 10g ifrån hans födelsevikt och vuxit 4 cm, mamma är så stolt =)
BVC vill tydligen att bebbarna ska gå upp mellan 160-200g i veckan, och Hugo har gått upp 160g på 4 dagar så det är superbra!
Nu är det dags för mat igen, både för mamma och Hugo, det slår aldrig fel ;)
090618
Ja, som alla nog förstått så har min bebis tittat ut =) Är så himla lycklig!! Tänkte dela med mig av förlossningen...
På onsdagen trodde vi ju som sagt att vattnet hade gått så vi ringde upp till förlossningen och de sa åt oss att packa ihop grejorna och komma upp. Vi var väl där vid niotiden, och efter mycket undersökande och ctg kurva så konstaterade de att nej vattnet hade inte gått. Däremot var jag öppen 3cm, de sa åt oss att åka hem och avvakta att det kunde bli så att vi knappt hann hem och vända eller att det kunde ta ett par dagar men att det förmodligen var på gång nu. Sagt och gjort, ca 23.30 lämnade vi ackis och begav oss hem. Vi köpte med oss mat, åt och somnade väl ungefär vid ett.
Första svängen inne.
Ja vi somnade iaf runt ett tiden. 02.50 vaknade jag av att jag hörde och kände ett "knäpp" i magen, ungefär där huvudet borde va. Vart lite skraj först men tänkte inte mer på det utan tänkte att nu är jag ändå är vaken så kan jag lika gärna gå på toa. Reste mig ur sängen och kom bara ut i hallen när det började rinna, shit vattnet går! Vet inte varför men satte handen för och sa till Alex: Älskling jag tror vattnet går nu! Sen halvsprang jag in på toan och lät det fortsätta rinna.
Så då ringde jag förlossningen igen som sa åt oss att det var bara att komma in igen! Vi packade in oss i bilen och åkte iväg, värkarna började halvvägs in och när vi var i undersökningsrummet så började de göra ont. Men hittills en smärta jag kunde hantera. Den här gången gick undersökningen fortare, dvs behövde bara ta av mig byxorna så kände de att vattnet hade gått på lukten. Bm kände efter hur mycket öppen jag var och svaret blev 4 ynka cm =(
Vi blev inlagda i ett förlossningsrum för att invänta bebis ankomst. Efter en stund vet inte riktigt hur länge så blev smärtan värre och jag kände att jag behövde smärtlindring för att klara av den. Jag talade om att jag är fruktansvärt spruträdd och därför INGEN epidural! Så jag fick börja med TENS, små plattor man sätter på ryggen och magen som är kopplade till en dosa som skickar ut som stötar. Det var underbart och smärtan försvann.
Ungefär 1-2h senare hjälper inte TENSen längre och de sätter in lite lustgas, ytterligare en underbar uppfinning och jag lyckas hålla smärtan borta i ca 4-5h till.
Smärtan blir tyvärr värre och bm frågar om jag inte ska ta epiduralen iaf, jag vägrar men hon säger åt mig att ta två värkar till och sen bestämma mig. Ja ungefär hälften in i värk nr 1 så inser jag att jag är besegrad av smärtan och ber snällt om epidural.
Mellan kl 7-10 har jag antagligen som mest ont för jag "vaknar" upp kl 10 och har inget minne sen kl 7. Kl 10 är det iaf som epiduralen sätts och efter det så fanns ingen smärta kvar, "förkrystvärkarna" började en liten stund innan de satte epiduralen vilket gjorde det väldigt svårt att ligga still under proceduren men jag lyckades =) Och till nästa förlossning och alla andra som ska föda barn har jag bara en sak att säga : TA EPIDURAL!!
Nu satte väntandet igång, väntandet på att öppna sig helt så man fick krysta. Men det tog sin tid kan jag lova och efter ett tag så avtog styrkan i värkarna. Då satte de in lite värkstimulerande, men jag lyckades komma upp i den högsta halten ,innan man behöver läkares godkännande för att gå högre, utan något resultat.
Är nu öppen helt, men bebis vill inte sjunka ner ordentligt. Så jag får börja provkrysta för att hjälpa bebis sjunka ner, men återigen utan resultat. Och efter 5h så bestämmer läkaren att jag inte kan vänta längre för att kroppen inte kommer palla, så det får bli sugklocka.
Jag får då ytterligare bedövning i form av bäckenbottensbedövning, sjukt läskig spruta kan jag lova och jag är tvungen att suga i mig ordentligt av lustgasen för att våga ta den.
Sugklokan är satt och styrkan på det värkstimulerande droppet höjs ordentligt. Nu är det dags nu ska bebis ut! Krystar för kung och fosterland och på 4 krystvärkar, kl 15.36, är bebis ute!!
Läggs upp på magen och till både min och Alex förvåning, vi trodde stenhårt på flicka, kom det en liten snopp!
Vi är i total lycka och så stolta över vår lilla kille.
Allvaret har börjat ;-)
Första familjebilden :-) Lyckan är total!
På onsdagen trodde vi ju som sagt att vattnet hade gått så vi ringde upp till förlossningen och de sa åt oss att packa ihop grejorna och komma upp. Vi var väl där vid niotiden, och efter mycket undersökande och ctg kurva så konstaterade de att nej vattnet hade inte gått. Däremot var jag öppen 3cm, de sa åt oss att åka hem och avvakta att det kunde bli så att vi knappt hann hem och vända eller att det kunde ta ett par dagar men att det förmodligen var på gång nu. Sagt och gjort, ca 23.30 lämnade vi ackis och begav oss hem. Vi köpte med oss mat, åt och somnade väl ungefär vid ett.
Första svängen inne.
Ja vi somnade iaf runt ett tiden. 02.50 vaknade jag av att jag hörde och kände ett "knäpp" i magen, ungefär där huvudet borde va. Vart lite skraj först men tänkte inte mer på det utan tänkte att nu är jag ändå är vaken så kan jag lika gärna gå på toa. Reste mig ur sängen och kom bara ut i hallen när det började rinna, shit vattnet går! Vet inte varför men satte handen för och sa till Alex: Älskling jag tror vattnet går nu! Sen halvsprang jag in på toan och lät det fortsätta rinna.
Så då ringde jag förlossningen igen som sa åt oss att det var bara att komma in igen! Vi packade in oss i bilen och åkte iväg, värkarna började halvvägs in och när vi var i undersökningsrummet så började de göra ont. Men hittills en smärta jag kunde hantera. Den här gången gick undersökningen fortare, dvs behövde bara ta av mig byxorna så kände de att vattnet hade gått på lukten. Bm kände efter hur mycket öppen jag var och svaret blev 4 ynka cm =(
Vi blev inlagda i ett förlossningsrum för att invänta bebis ankomst. Efter en stund vet inte riktigt hur länge så blev smärtan värre och jag kände att jag behövde smärtlindring för att klara av den. Jag talade om att jag är fruktansvärt spruträdd och därför INGEN epidural! Så jag fick börja med TENS, små plattor man sätter på ryggen och magen som är kopplade till en dosa som skickar ut som stötar. Det var underbart och smärtan försvann.
Ungefär 1-2h senare hjälper inte TENSen längre och de sätter in lite lustgas, ytterligare en underbar uppfinning och jag lyckas hålla smärtan borta i ca 4-5h till.
Smärtan blir tyvärr värre och bm frågar om jag inte ska ta epiduralen iaf, jag vägrar men hon säger åt mig att ta två värkar till och sen bestämma mig. Ja ungefär hälften in i värk nr 1 så inser jag att jag är besegrad av smärtan och ber snällt om epidural.
Mellan kl 7-10 har jag antagligen som mest ont för jag "vaknar" upp kl 10 och har inget minne sen kl 7. Kl 10 är det iaf som epiduralen sätts och efter det så fanns ingen smärta kvar, "förkrystvärkarna" började en liten stund innan de satte epiduralen vilket gjorde det väldigt svårt att ligga still under proceduren men jag lyckades =) Och till nästa förlossning och alla andra som ska föda barn har jag bara en sak att säga : TA EPIDURAL!!
Nu satte väntandet igång, väntandet på att öppna sig helt så man fick krysta. Men det tog sin tid kan jag lova och efter ett tag så avtog styrkan i värkarna. Då satte de in lite värkstimulerande, men jag lyckades komma upp i den högsta halten ,innan man behöver läkares godkännande för att gå högre, utan något resultat.
Är nu öppen helt, men bebis vill inte sjunka ner ordentligt. Så jag får börja provkrysta för att hjälpa bebis sjunka ner, men återigen utan resultat. Och efter 5h så bestämmer läkaren att jag inte kan vänta längre för att kroppen inte kommer palla, så det får bli sugklocka.
Jag får då ytterligare bedövning i form av bäckenbottensbedövning, sjukt läskig spruta kan jag lova och jag är tvungen att suga i mig ordentligt av lustgasen för att våga ta den.
Sugklokan är satt och styrkan på det värkstimulerande droppet höjs ordentligt. Nu är det dags nu ska bebis ut! Krystar för kung och fosterland och på 4 krystvärkar, kl 15.36, är bebis ute!!
Läggs upp på magen och till både min och Alex förvåning, vi trodde stenhårt på flicka, kom det en liten snopp!
Vi är i total lycka och så stolta över vår lilla kille.
Allvaret har börjat ;-)
Första familjebilden :-) Lyckan är total!
Vattnet ?!
Verkar som att vattnet har gått, men är fan inte säker! Det kom ju liksom ingen flod och jag kände absolut inte att det rann heller, märkte bara att byxor och trosor var genomblöta när jag satt mig på toa.
Nästa toabesök kom iaf en del av slemproppen, så det kanske är vattnet ?! =S very confused!! Vill inte ringa upp till förlossningen och låta helt förvirrad, jag menar det kanske inte är vattnet!! Eller så är det så, har lite molande värk i rygg men har haft värre värkar förut.
Nu har vi bestämt att vänta ett tag och se om det kommer mer vatten och om värkarna blir starkare ... Promise to keep you updated ;-)
36+0
Du är på dag 253 av 280. (90,4%).
Du är i vecka 37.
Du har gått 36 fulla veckor och 0 fulla dagar (v36+0).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här]
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Sön 12 jul 2009
Du har 27 dagar kvar till beräknad förlossning.
Du är i vecka 37.
Du har gått 36 fulla veckor och 0 fulla dagar (v36+0).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här]
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Sön 12 jul 2009
Du har 27 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärthjud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet vid denna tidpunkt är 34.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan nu variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka 9 cm i diameter. De restrerande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis mellan 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 cm. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan nu variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka 9 cm i diameter. De restrerande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis mellan 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 cm. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
Va ett tag sen jag skrev, har varit rätt trött och så. Haft mycket med pluggandet också ... men det ser väl ut som det blir ett stort IG i matten, jaja det blir nya tag! Har insett att jag nog måste ha lärarledd undervisning så jag söker till våren.
Längtar efter dig min apunge så jag kan dö!! Kom nu!
Heja Sverige!
Sitter och kollar på matchen, som verkar bli betydligt bättre än den senaste! Har ätit en supergod middag som min kära älskling har lagat, från och med idag behöver jag och Sture inte gå här hemma själva och glo för nu har våran pappa semester!
Och nej ännu ingen liten apunge som behagat titta ut, ja det är ju 4 veckor kvar men jag börjar bli riktigt less nu och efter att ha träffat lilla Elvira så längtar jag supermycket! Och alla förberedelser är gjorda, eller ja nästan, så nu är det bara att vänta hehe ...
Ja och jag måste ju tacka för den fina babyshowern syster min och vännerna hade för mig igår! Syster hade bakat massa bullar och gjort en jättegod kladdkaka :-) Fick en massa fina saker också, som när jag inte är så lat ska fota och lägga upp!
Nej nu måste jag lägga mig en stund, är så himla trött!
Nära döden!
Ligger i sängen och ska alldeles strax sova, idag har varit en lååång dag och min kropp är helt slut!
Började inatt med att en viss person ringde och trackade mig från kl3 till halv5 inte så kul, skulle ju upp 7 och åka hem till mamma på nationaldagsfirande. Vi kom upp iaf och hade en riktigt trevlig förmiddag, sen bar det av till Siba på hemvägen där vi köpte ny tv och surroundsystem vart supernajs :-)
Därefter åkte vi och hälsade på Erika, Micke och lilla Elvira! Hon var sååå söt, som socker hihi, fast hon sov hela tiden vi var där!
Så vart klockan himla mycket och jag började känna kroppen protestera så vi åkte hem, bestämde med Tobbe att vi skulle hämta han vid bussen i Almunge kl 20 så skulle vi grilla och kolla på matchen, sagt och gjort vi gav oss iväg! Stannade till hos svärmor och lämnade av vår gamla tv och sen plockade vi upp Tobbe. På väg tillbaka hem, det var då det hände, en av de värsta upplevelserna i mitt liv hittills ... Var som sagt slut och trött och ville bara hem till soffan så hastigheten var väl inte direkt laglig, helt plötsligt, out of nowhere! Springer ett rådjur ut framför bilen, Jag hann knappt uppfatta vad som hände men lyckades iaf PRECIS få stopp på bilen, det var så nära att krocka med den så usch! Vart helskakis efter det! Men inget allvarligt hände ju iaf ...
Sen fick vi lite mer främmande i form av Tova och Veronika ... vi satt ett tag och bubblade om allt och inget, väldigt trevligt!
Men nu ska jag sätta igång twilight och så småningom somna :-)
Natti!
Nyfikna va!
Hehe har förstått att ni är nyfikna hehe ... det var en råtta! Inget häftigare tyvärr!
Nu har middagsgästerna gått och nu ska jag lägga mig och vila, en liten edit bara: Marseille är det han bor nära inte Nice, minnet är bra men kort ;-)
